RUS i Övertorneå: ”Måste ha möjlighet att göra karriär i glesbygd”

Övertorneå är kommunen som börjat mäta invånarnas välmående för att på sikt kunna bli fler. Den 25:e april gick RUS-turnén dit. Det blev ett samtal om utmaningar som kompetensförsörjning och en åldrande befolkning — men också om tillit mellan människor och en välkomnande kultur.

I processen med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi (RUS) vill vi ta del av många röster från breda lager av norrbottningar. Därför besöker vi alla länets kommuner för en dialog om de utmaningar, möjligheter och behov som finns på varje plats. I Övertorneå samlades deltagarna på Folkets Hus för att vrida och vända på utmaningar och möjligheter. Vad behöver kommunen på vägen till 2040 års Norrbotten, och vad kan vi samarbeta kring?

Näringslivsutvecklaren Ida Brännström tryckte i sin presentation från kommunen på folkhälsa. Målet med satsningen Läget är att öka det upplevda välmåendet i kommunen. Medverkande föreningar och företag frågar varje fredag sina medlemmar och anställda hur veckan har varit. Med en knapptryckning – grönt, gult eller rött – kan de visa hur de mår. Över tid kan kommunen se hur välmåendet utvecklas.

 – Vi är en kommun som ofta vill göra saker på ett annorlunda sätt, sade Ida Brännström.

Ida Brännström är näringslivsutvecklare vid Övertorneå kommun.

Satsningen på Läget har uppmärksammats långt från Tornedalen, bland annat av stockholmskommunen Nacka. Förhoppningen är att fortsätta arbetet och att fler kommuner ska kunna ta del av erfarenheter och anpassa det till sina förutsättningar.

Övertorneå beskrevs under workshopen som en ort där man ser varandra, tar hand om varandra och mår bra. Tilliten mellan varandra är så stor att människor knappt låser dörrarna. Biblioteket är tillgängligt på tider då det inte är bemannat. Det här är faktorer som är viktiga när kommunen vill attrahera nya invånare.

”Välkomnande”

 – Övertorneå är välkomnande, det är lätt att komma in här, sade Viktoria Henriksson, stabschef på kommunen.

Arbete med attraktion och inflyttning pågår, men Övertorneå är en glesbygdskommun och med det följer många utmaningar. Till dem hör kompetensförsörjning och möjligheter i arbetslivet.

 – Vi måste ha möjlighet att göra karriär i glesbygden för att folk ska flytta hit, sade Ida Brännström.

Övertorneå har en åldrande befolkning och stora behov av att vända den trenden. Men ett stort hinder är bilden av Övertorneå.

 – Uppfattningen är att Övertorneå är långt borta och att det inte finns något att göra - det är en bild att jobba med, sade kommunpolitikern Börje Rytiniemi (C).

Knyta ihop infrastrukturen

Pandemin har visat på möjligheterna med distansarbete. Men ett hinder för både inflyttning och arbetspendling är de bristande kommunikationerna på den svenska sidan av Tornedalen.

Behovet av att knyta ihop infrastrukturen på båda sidor av gränsen återkom gång på gång. På den finska finns både tåg och flyg på rimligt avstånd. Det finns en frustration i att höra tågen ”på andra sidan” men inte kunna nyttja dem.

Workshopdeltagarna vände och vred på olika frågeställningar i grupp innan de slutligen lämnade sina individuella svar till det fortsatta arbetet med den regionala utvecklingsstrategin.

Flera workshopdeltagare lyfte behovet av att få bort administrativa hinder för samarbete över gränsen. På grund av tandläkarbristen reser många kommuninvånare till Finland för tandvård, men det är svårt att navigera i regelverket och att få ersättning för delar av kostnaderna.

Kvällen före dialogen träffade Region Norrbotten också företagare i Övertorneå samt kommunalstyrelsens ordförande Tomas Mörtberg. Runt 40 företag närvarade, både från centralorten och byarna, och lämnade sina inspel till den nya regionala utvecklingsstrategin. Där lyftes bland annat vikten av att stärka samarbeten mellan företag på båda sidor av gränsen.

”Viktigt att lyssna”

Och efter workshopen var det ungdomarnas tur att tycka till om framtiden. Då träffade Regionen elever på högstadiet och gymnasiet på Ungdomsgården Frippes. De unga lyfte bland annat vikten av att bli lyssnad på, att ha ställen att träffas på och att ha nära till vård och stöd.

– När man inte blir lyssnad på känns det typ som luft, men när man blir tagen på allvar känner man att det man sa var värt nånting, sade en högstadielev.

Just fritidsgården Frippes beskrevs som en plats där de blir lyssnade på. Förutom Frippes saknar de roliga saker att göra på fritiden och ställen att hänga på.

– Vi är framtiden, det är viktigt att lyssna på oss, sade en av de unga Övertorneåborna som delade med sig av sina tankar till arbetet med vår nya regionala utvecklingsstrategi.